IN MEMORY OFF MAJ-BRITT 12.8.2014

I skog o mark

Hej. 

Nu börjar jag känna mig ganska ok efter flunssan. Nu är det "bara" konditionen som fattas. Min kondition har blivit avgnagd ända sen senhösten i fjol. Har liksom inte hunnit komma igen efter all antibiotika och allt vad jag stoppat i mig de senaste månaderna.Men skam den som ger sig... kondisen skall byggas upp igen.. Ett steg framåt gjorde jag i går, söndag, . Då var jag och Gubben och tittade på forngravar som finns här i byn

här är bild på en av de mindre forngravarna

där vi gick korsade vi en  "älgstig" fanns märken överallt

Jag är inte van att röra mig så mycket i naturen så jag far fram som en ångvält de gånger jag traskar tex. i skogen. I går gick det ganska bra, vurpade bara en gång när vi tog oss ner fron den stora forngraven.
Jag fattar inte varför jag inte är intresserad av vandringar. När jag väl släpat mig ut kan jag nog njuta av naturen. Om man tittar sig omkring litet så får man ju se massor som är vackert och spännande.

det är bara barken av en björk,se kul ut

mina älskade

Flunssa

Hej!

Jah, nu har det börjat pysa litet liv i mig igen efter den här eländiga flunssan.

 Jag mins inte när min älskade make senast har legat under täcket och sovit i nästan tre dygn, och endast med stor möda kunnat uträtta det allra nödvändigaste. Den här flunssan tog all must ur honom. Men nu har han kommit igen och jobbar som vanligt. Själv går jag 1/3-dels varv, men kommer sakta men säkert i gång. Men nog är det en tuff flunssa som härjar. Vår stackars Son som var hemma fick springa och passa upp två hostande, snörvlande föräldrar de stunder de var vakna. När föräldrarna slutat gnälla och somnat om, började Hunden gnälla och pocka på uppmärksamhet.Stackars jycken fattade inte alls vad som pågick...Husse o Matte helt utslagna, inga cykelturer med Husse, ingen promenad med Matte.... Sonen var den räddande ängeln som tålmodigt kelade och tröstade och gjorde cykelrundor. Man kan tycka att en hund är "bara" ett djur, men ack så många känslor den kan visa. Här om dan tex. när det var dags för den vanliga promenaden kom den och kollade hur läget var.... när han sen konstaterade att husmor inte hade ens en tanke på att gå ut lade han sig med en suck vid hennes fötter. Nu går vi nog vår dagliga runda igen...men kanske en aning långsammare,

tala om "talande blick"

Jag har hört och läst mycket om Sprängticka den senaste tiden.Det sägs att om man kokar Sprängticka så får man ett avkok som är mycket hälsosamt att dricka. Jag bad min Man,som vandrar mycket i skog och mark,att hålla ögonen öppna och se om han kunde hitta någon ticka. Han hittade en ganska stor och en mindre. Ett problem med de stora är att de är svåra att koka, dels krävs det en stor kastrull och så blir det så stor mängd dricka på en gång. Man kan ju dela dem i mindre bitar men det är jädrans svårt. Ibland har min Make sina ljusa stunder så han på ide´n att såga tickan i skivor. Super! Nu är det händigt att bara ta en skiva och koka en liten mängd. Jag kokade en sats här om dan så nu har jag en flaska i kylskåpet färdig att blanda med vatten och dricka.... nu dricker jag av det varje dag. Undrar hur mycket jag måste dricka innan jag blir pigg och vacker igen...

här är en sats underdricka

så här ser tickskivorna ut

pust och svettigt...eller....

.....

Ja det här med vinteridrott kan vara nog så svettigt fast man bara sitter i soffan framför TV-n och idrottar. Det känns skönt att OS tävlingarna nu är slut. Då kan vardagen återgå till det vanliga. Jag har ju gott om tid att titta på TV så jag har tittat en hel del under OS. Till och med jag, som annars är lugn och ganska trög, har fått upp pulsen och blodtrycket när jag kollat på tävlingarna.....men ett par gånger har jag somnat i soffan och vaknat när tävlingen var över. Man kan undra om man skall bänka sig i soffan och sitta (ligga) kvar där fast de intressantaste tävlingen är över. Ibland kan man tro att man har en hel rulle dubbelsidig tejp fasttejpad på byxbaken eftersom man sitter som fastklistrad i soffan. Det är bara hungern och trycket i blåsan som kan sätta fart på en. Eller hur har du det ? Första tävlingsdagen hade jag ännu litet vanlig fart på kroppen och knoppen. Då laddade jag bordet fullt med hobby prylar och började göra vän-dags-kort. (se bild nedan) samtidigt som jag kollade OS

Jag gjorde ett knippe likadana kort som jag sen skickade iväg med posten. Tyvärr blev en del av korten försenade för postbäraren hade glömt kvar dem i lådan. Glömt?... jo vi har en sådan service att man får lämna brev och dyl.(med frimärke på) i egen låda, sätta fast postens egen reflex på lådan, sen plockat brevbäraren upp dem och för dem till posten. Den här servicen började posten med när de plockade bort en hel del av avsändarpostlådorna ute på landsbygden. Har man tillräcklig långt till postens egen låda får man använda reflex systemet. Jättebra tycker jag. Nu behöver jag bara gå ca.50 meter när jag vill sända ett brev. Men tyvärr händer det ibland att något brev blir kvar i lådan om man sänder flera på en gång. Men de far nog iväg sen när brevbäraren kommer igen.

Nä nu skall jag nog sluta för min stol håller på och göra mig galen....den knarrar så man borde ha hörselskydd på sig. Annars finns det risk för hörselskador om man sitter o knarrar för länge. Så nu skall jag sluta skriva och  i stället gå och hämta symaskins olja... det kan man väl olja en knarrande stol med...

Min älskade (?) knarrstol

OJ, OJ OJ vad tiden går

Hej på er.

Jag blev alldeles förskräckt när jag såg hur länge sen jag visat upp mig. Det var ju i fjol !

Att jag inte visat upp mig beror helt enkelt på att jag inte har haft ork eller lust. Jag har haft fullt upp med att sköta om mig själv. Har varit många vändor till sjukhus, ätit massor av antibiotika och varit allmänt krasslig efter cytostatika behandlingarna. Senast fick jag en eländig förkylning efter behandlingen. Men just nu känner jag mig ganska ok.

Under den tid som jag varit "borta" har ganska mycket ändrats. Tyvärr mest tråkiga saker. Har tex. ändrat frisyr... 

jag gillar inte att ha peruk så jag använder den bara när jag är ute bland folk. Tycker att jag ser fånig ut när jag har på den. Många har sagt att den passar bra, att det knappt märks att det är en peruk, så kanske den inte är så fånig som jag tror.

Tyvärr är det inte bara håret på knoppen som försvinner. Också ögonfransarna gläsnar.

nu

före

....... DET känns inte kul.....

Men inte är livet bara tråkigt o trist, nog finns det ljusglimtar också. I onsdags var jag o en kompis på bio och såg Hundraåringen som hoppade ut genom fönstret och försvann. Vi fick oss många goda skratt när vi såg den och ännu på hemresan satt vi och skrattade.

Jag handarbetar  nog en hel del också. I går knåpade jag ihop ett kort+ kuvert.

dekoren på hjärtat har jag broderat

Oj, gubben kom just och sa att han går och lägger sig o nu först ser jag hur mycket klockan är.

Jag skall nog packa mig i säng jag också.Skall lyssna en stund på en ljudbok av Sofi Oksanen, Baby Jane heter den. Jag tror att det är en av de första böckerna som Oksanen skrivit. Jag har bara lyssnat ett par avsnitt ännu så jag vet inte om boken är bra eller inte, men verkar var helt ok.

Som sagt jag skall packa mig i säng så Tack och godnatt för denna gång.

Hej

Hej på er alla.

 Det är så länge sen jag visat upp mig så ni har säkert glömt att jag finns. Förklaringen till min frånvaro är enkel. Jag har tillbringat mycket tid på sjukhuset så inspirationen att skriva har varit minimal. Jag har tampats med febertoppar som varit svårt att få bort. Har fått massor av antibiotika o nu har febern gett med sig. Hoppas att den håller sig borta nu. Emellanåt har jag känt mig ganska deppig o trött. Just sådana stunder är det bra terapi att plocka fram och beundra alla julkort man fått. Jag älskar att få handgjorda kort. Visst är det kul med vanliga kort också men det är något extra med handgjorda. De berättar mycket mera om avsändaren tycker jag. Jag plockar in en bild på mina "favoriter" som jag fått i år.

Jag tror jag skall testa och se hur det funkar att använda virkade blommor och blad

Fint kort !

Hej

Hej igen.
Det är ett tag sen jag visat upp mig. Har känt mig litet deppig se senaste dagarna. Har fått behandling igen så batteriet är litet urladdat. Att jag känt mig deppig beror på att cellgiftsbehandlingen gör att jag tappar håret. Jag var förvarnad att det kommer att göra det, men det känns tråkigt ändå. Jag har skaffat peruk men har inte börjat använda den ännu för jag har några strån kvar på knoppen. Tiden får utvisa om jag kommer att börja använda den eller inte.
Innan jag fick behandlingen var jag på loppisrunda med några vänner. Vi vandrade igenom tre olika lopptorg i Vasa. Vid middagstid hade vi matpaus och var och åt oss proppmätta för att orka loppa på flera timmar till. Jag köper sällan antikviteter och sånt, ofta köper jag ingenitng alls.Jag tycker mest om att bara gå och titta. Men visst händer det att jag kommer hem med prylar som jag tycker jag behöver...eller tror att jag behöver. Den här gången kom jag nog hem med en kasse med prylar i. Jag köpte tex de här

Ett par sko lästar. Jätte händiga att forma tovade tossor med. Ett fynd för 3 euro

En TupperWare lökhackare. Inget fynd precis men jag skall ge den till Sonen. Jag har lovat köpa en sån till honom. Själv har jag en exklusivare modell där man bara drar i ett snöre för att få skärbladen att rotera. Men jag tycker att min unge Son nog kan använda sina händer och vrida runt litet. Jag betalade 12 euro för den.

Den här vasen gillar jag mest av de prular jag köpte, så jag kallar den ett fynd. Den är liten, bara ca. 10 cm. hög och bullig och tung. Jag älskar just sådana glasvaser. Bulliga, runda och tunga. Don efter person...? Jag betalade 8 euro för den

Den här burken skall jag använda när jag bakat småbröd till jul. Visst är den gullig? Tror jag betalade 3 euro för den

Jag köpte också en kavaj, en ljusstake och litet garn men dem har jag inget foto på.
Jöss!!! Klockan tickar med racerfart. Måste avsluta och börja fixa litet mat till middag. Jag tror jag tar den lätta vägen i dag och rör ihop litet soppa...korvsoppa

Hej då tills jag dyker upp igen

JIPPPIIIIIII.......

Hej. Nåja, nu har jag tovat ett par tofflor. Ett par blev jättefina men det andra paret skall köras i maskinen en gång till.

 Nu finns det risk för att hela släkten kommer att få tovade tossor till julklapp. Det är ju jättelätt att göra sådana. Jag råkar ha passande garn så mycket att jag får stickat flera par . De här tofflorna är i barnstorlek men jag har ändrat mönstret litet så jag hoppas att nästa par blir i vuxen storlek.

 I dag när jag fick städningen avklarad satte jag mig ner o startade stickorna. Nu har jag bara litet kvar att sticka sen får jag stoppa ett par till i maskinen. Spännande att se i vilken storlek de blir. Det är tur att det finns både småfotade och storfotade i släkten  för jag antar att alla tossor blir olika stora. Det är kul att pyssla med något man inte har testat förut. Känner mig riktigt inspirerad just nu.  Nu skall jag sätt mig och sticka de sista varven o sen avslutar jag dagens gärning. Ha det så gott alla där ute.

Försök o misstag

Hej. Det är ett tag sen jag visat upp mig men här är jag igen. Jag har gått litet på halv maskin nu några dagar efter senaste cellgiftsbehandling men nu börjar batterierna vara litet mera laddade så jag kan återgå till vardagen.
Medan jag laddade batterierna har jag bla. stickat. Jag blev så inspirerad när jag såg en blogg med foto av ett par tovade vantar.De var så gulliga så jag sände en kommentar och fick svar med tips om hur man tovar i maskin. Jag dök ner i korgen med restgarn o sökte något passande garn att sticka vantar av .När jag bökat en stund kom ett spräckligt garn fram..jess det tar jag, tänkte jag. Medan jag bökade efter det andra nystanet kom jag ihåg att jag hade tänkt sticka en mössa av garnet. Går det att tova vantar så går det säkert att tova en mössa också sa mina tankar där jag stod med huvudet bland garnnystan i korgen. När jag hittat det andra nystanet rusade jag iväg till datorn och började googla efter mönster på tovade mössor. Fick tusentals träffar och valde ut en hatt. Efter en massa räknande och bytande av stickor fick jag till slut maskor o varv att stämma överens på provlappen. Sen bar det iväg.. stickorna nästan glödde , så ivrig var jag. Till slut kom jag så långt att jag fick slänga in hatten i maskinen. Med spänning plockade jag ut den tvättade, tovade hatten. Å så här blev den ! Efter två vändor i maskinen !

Jag hade glömt en liten detalj....att kolla vilket material garnet är... om det krymper eller inte.

Min släkt är känd för sin envishet så jag gav inte upp. Ny vända ner i garnkorgen och fiska upp restgarn. Nu har jag två par tossor (gick snabbare att sticka än hatten) stickade. I morgon åker de i maskinen och så får vi se vad som händer.... spännande. Så här ser tossorna ut just nu. Hoppas att de har ett annat format i morgon när jag plockar dem ur tvättmaskinen.

Får se om jag drömmar om vandrande tossor o hattar i natt eller om jag sover gott.

KORT PYSSEL

Hej.
Nu är det jättefint  ute. Snö på marken och fullmåne. Jag älskar detta ljus. Det är trolskt på något sätt. Försökte fota men fick ingen bra bild. Tidigare i dag när jag var ensam hemma, ja Sonen är hemma men honom ser man inte mycket av, blev jag inspirerad att göra julkort. Inspirationen kom nog från snön. Jag knåpade ihop några kort och kuvert. Jag gör oftast tillhörande kuvert när jag gör kort. Det blir en bättre helhet på det sättet. Jag kunde knåpa på en god stund innan Gubben o Man kom hem från sin jakt runda. De hade haft en givande jakt, för de hade fått en fasan som byte. Båda två var på gott humör när de kom traskande. Nåja Gubben traskade o hunden yrade på som vanligt. Om man följer hunden med blicken en stund blir man alldeles yr i knoppen ,för den står inte stilla en sekund. Så är det alltid när de har varit på jakt. Hunden går på högvarv ett tag innan den lugnar ner sig och lägger sig på sin bädd o börjar sova, och då drömmer den ofta, för den grymtar och har ljud för sig o benen sprattlar. Det ser ut som om den springer. Kul att se på.

Till korten jag gjorde använde jag virkade stjärnor som jag gjort för ett tag sen.Till ramen använde jag färglöst hobbyströssel som jag fäste med smal dubbelsidig tejp. Dubbelsidig tejp är en bra uppfinning.Lätt att använda o kladdar inte. Jag tycker att det är svårt att få kuverten att hålla ihop i limningarna med lim,men  med tejp går det bra.

oj,oj vad klockan tickar iväg..måste försöka vara förståndig i kväll och gå och lägga mig litet tidigare och inte sitta uppe hela halva natten. Säger alltså Hej då o God Natt.

Kallt om händer o fötter.

Fotot när de första hagelskuren och snön kom

Hej på er.
Det känns litet konstigt när man kikar ut genom fönstret och ser att det är SNÖ på marken.
Jo visst, vi har fått snö. Första flingorna kom i torsdags och ännu sitter snön kvar på marken ! Varje år är det likadant. Vintern kommer lika plötsligt, man är liksom inte beredd ,fast man vet ju på förhand att det blir en vinter. Tänk att man aldrig lär sig att plocka fram litet varmare kläder o dyl. i god tid. Då skulle man ju inte behöva vända upp och ner på allt som finns i garderoben innan man hittar de varma kläderna som man behöver just då och GENAST. Jag tillhör den rasen som fryser om händer o fötter så fort det blir kallare än +18 grader. I går tex. Då jag gick förbi spegeln råkade jag kika ner på fötterna (jag ser fötterna bara om jag tittar i spegeln). Då konstaterade jag att jag hade mommo tofflorna på mig. Nåja, inget konstigt med det,men förutom tofflorna hade jag ett par tjocka raggsockor,sockor, strumpbyxor och stödstrumpor och ändå frös jag. Ja ,jag hade förstås också långbyxor på mig, och en tjock ylle tröja.

vad vore livet utan mommotofflor....kallt

Nej fy tusan, jag klär ju mig som en gammal tant..... men jag är väl ingen tant....eller..? Det där tåls att tänka på. Medan jag grunnar på det, skall ni ha det så bra där ute. så Hej då tills jag dyker upp igen:

Överraskningar gär gott

HEJ.
Här är jag igen. I går kväll fick jag en glad överraskning. Jag fick en tavla av en bekant. Det finns en liten historia bakom tavlan. I somras när vi hade soppmarknadsdag vid muse´et ordnade vi två lotterier också. Det är en tradition. Det ena lotteriet var ett snabblotteri. Då får man vinsten genast om man vinner. Det andra lotteriet pågår längre och eventuella vinster meddelas till vinnaren senare. I det lotteriet  är huvudvinsten ofta en tavla eller något föremål som donerats av den konstnär som  haft utställning i museét i juli månad. Jag köpte ett par lotter och hoppades verkligen på att vinna tavlan som lottades ut. Som vanligt vann jag varken tavla eller något annat. Tavlan vanns av en av styrelse medlemmarna, herr N, i Hembygdsföreningen. Vi hade skämtat mycket om tavlan för de flesta av st.medlemmarna gillar inte den, men det gör jag. Jag var ganska besviken när inte jag fick den. Och så i går kväll när vi var på väg till st.mötet kommer N. med en påse i handen och ger den till mig, och säger "Varsågod det här är till Dig" Gissa om jag blev överraskad när jag fick se tavlan...och glad ! I dag har jag spikat upp tavlan på en vägg i tamburen. Tyvärr faller ljuset på tavlan från fel håll. Det kan hända att jag byter ut glaset i ramen till ett glas som inte reflekterar ljuset så mycket. Tavlan är ganska mörk så den behöver ljus. Räcker det inte med att byta glas så får jag väl fixa någon belysning så att tavlan syns. För synas skall den, jag gillar den.
 Försökte fota den men det var svårt...skuggan av min nuna eller mage syntes på  alla foton. Fick alltså inte någon bättre bild. Visst är tavlan kul ?....