Hej.
Söndagkväll -> vardagen börjar ... Vardagen med alla dess utmaningar. Det känns alltid vemodigt när veckoslutet är slut men samtidigt förväntansfullt inför vardagen.
Jag har latat mig hela dagen. Det enda som fick litet fart på mig i dag var hunden. Jag steg upp i ottan, ja så kändes det fast klockan var en kvart före åtta, och gick ut med hunden. Vår hund är en mycket PIGG vorstehhund med stor jakt instinkt och massor av kraft.  Jag stod och funderade en stund om jag skulle ta cykeln eller promenera med Man. Valet blev promenera. Det var definitivt fel val. Vi hann ca. hundra meter när två harar hoppade fram framför nosen på Man. Ni kan gissa vad som hände...  Det gick ett ryck i hunden och sen bar det av.......han slet och rev i kopplet och jag min stackare, som inte ens kan springa, for i väg efter. Tack och lov höll jag mig upprätt med nöd och näppe. Inga PLATS-kommandon hjälpe. Hunden var jakthund i den stunden. Jag är ingen jägare så jag har aldrig varit i jakt med Man,  mina kommandon gällde alltså inte, enligt honom. Där stretade vi vidare, Man framåt jag bakåt. Snömodden yrde runt öronen på både hund o tant. Efter två kilometer lugnade sig Man, då var han sur. Då blev det ombytta roller, jag drog han bromsade. Svetten rann när vi äntligen var hemma igen.
 Efter att ha pustat ut litet och ätit frukost o druckit kaffe började jag känna mig ganska normal igen. Då plockade jag fram några garnnystan och virkrok och började virka blommor. Jag skall göra kort med blommor på. Det var ganska pilligt att virka dem. Hade ganska tunt garn. De stora blommorna är knappt 3 cm. Den lilla knapp 2 cm. Jag gillar inte alls färgerna så det blir nog till att virka några till i andra färger.

Eftersom det är söndag så lagade Gubben mat. Han tycker om att laga mat och är en bra kock. Det uppskattar jag mycket. För mig är matlagning ett måste, inte något jag gillar.  Han lagade jätte god älggryta i vinsås mmmm....nam.  Jag bar njöt och åt. När jag lade upp maten på tallriken tyckte jag att det såg så gott ut så jag fotade min portion. Det gillade inte Gubben ! Jag förstod inte varför, jag tyckte att det var en fin komplimang. " Jovisst, visst är det en komplimang, men om man skall fota skall man lägga upp en snygg portion fint på tallriken, inga jätte portioner som den där., sa min älskade kock